Me, Myself and I


Har på senare tid märkt att när jag är ensam så pratar jag för mig själv. Kan köra långa monologer ibland, både högt och för mig själv. Får oftast massa skumma idéer, såsom bloggtankar eller idéer på målningar. Börjar nästan fundera på om schizofrenin börjar smyga sig på, eller är det bara den sargade konstnären i mig som försöker ta sig ut?

Efter ha varit instängd så länge kanske den har fått nog och insett att genom tankekraft kan den styra mina ord och därigenom mina handlingar till att uttrycka alla dessa förvirrade tankar i färg. Vacker sprudlande färg. Täckande, våt, underbar färg.

Vet inte vad som hänt med mig, sen när blev jag denna sansade, tråkiga och återhållsamma människan. Vad hände med flickan som kunde måla hela sin hand blå, bara för att tavelduken inte ville fånga dom skuggor hon sökte. Vad hände med flickan som andades, drömde och levde för konst. Hon är där inne, och hon kämpar.

Schizofren eller inte. Great Artists are strange people.
F U C K it, jag måste börja måla igen.




Kommentarer
Postat av: Emma Gynning

Vilken fräck bild!



Ja skvaller funkar alltid!



Ha en bra dag!

2009-01-09 @ 06:53:15
URL: http://frokengynning.blogg.se/
Postat av: Cattis

Man förlorar ingenting på att börja måla :D

Man ska alltid låta konstnären komma fram..

2009-01-09 @ 13:12:46
URL: http://tuesillevir.blogg.se/
Postat av: Sherin

SV; Tack så mycket :)

2009-01-09 @ 22:20:20
URL: http://sherind.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0