Det eviga jagandet

Fan va trött jag är, trött på killar och era jävla commitment-issues. Varför ska man behöva jaga er hela tiden. Det räcker nu. Jag tänker inte vara efter dig något mer, orkar inte bli besviken hela tiden. Du gör något med mig, du får mig fan och smälta varje gång. Även när jag är arg på dig så kan jag inte skrika på dig, kan inte säga att du gör mig ledsen.

Jag tycker om dig, men orkar fan inte. Det värsta är att jag inte vet vad du tycker, du är väldigt kryptisk och mystisk på det sättet. Varje gång jag tror att du inte är intresserad så flippar du totalt och är hur gullig som helst. Sen kommer man för nära och då springer du.
Bestäm dig.
Fan ta dig, Fan.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0